Hej alla, idag ar det blogpremiar for mej (ull) o jag ar hemskt nervos,
sa nu maste ni kommentera o ge massor med bra feedback! Solen har
kommit, o vi hade verkligen anledning att bava har ar stekhett! Svetten
rinner i floder trots att man inte ror sej en mm. Fast vi undvikit
solen har vi lyckats branna oss. Vi borjade dan igar med en tur till
den lokala affars o restaurang-gatan. Eller stina borjade sin dag, jag
hade redan varit nere vid havet o tagit premiardoppet, bara benen
visserligen, med skor o byxor eftersom det var superlagvatten o lite
halvackligt. Iaf, den lokala gatan. Dar skulle vi kaka frukost, lite besvarlig eftersom ingen kunde engelska, men fick till slut en bonsoppa med friterade majsbrodsbullar till, riktigt gott dessutom. O sa billigt!! tankte det var det ultimata testet for vara magar ocksa, o hor o hapna, ingen diarre. Inte ens lite muller, vilket ju faktiska ar ratt ovanligt for bade mej o stina... Efter den turen akte vi en snabbis till cocobeach, dar vi var de enda vita (som vanligt, ett ord vi lart oss pa swahili ar mzungu-vita, det sager folk hela tiden om oss). Andra ord ar jambo, mambo , poa , karibo o asante. Hej, laget, bra, valkomna o tack. Ord som sags HELA tiden, av alla. Sa fort man moter nagon, o det gor man hela tiden, fragar de hur laget ar osv.
Pa eftermiddagen akte vi till barnhemmet i sensa o halsade pa, det var sadar, kandes inte som man kunde gora nan storre nytta dar, fa barn o ganska mkt personal. Men vi traffade forestandaren, en amerikanska o hon gav oss massa adresser o nr som vi ska kolla upp. Sen hade vi en taxiresa fran helvetet, vilken fick bade mej o stina att drabbas av hemlangtan, o funderingar pa att kanske bosatta oss i Zambia istallet. Lite halvjobbigt att befinna sej i ett relativt slummigt omrade halv tio en lordag kvall, fa en taxi som pa en gang far motorstopp, saknar ruta da bak o med en forare som inte fattar orden slow o not too fast.Annu jobbigare nar han forklarar att det ar trafikstockning o ska ta en genvag, pa bakgator dar groparna i marken liknar sma sandtag o det kanns som att bakhjulen haller pa att lossna... Hade ingen aning om var vi befann oss heller, men vi kom hem safe and sound, aven om stina hade valdigt ont i njurarna o va tvungen att ta en ol for att lugna sej. Buffy, tur att du inte var med... Just det pa tal om buffy, vi traffade dej igar! I form av en hund, en hanhund dessutom. Na nu orkar jag inte skriva mer, ska ga o ta mej ett dopp i poolen!